Första sidan » Former av våld

Former av våld

Utgångspunkten för en omfattande specificering av våldet ska vara en definiering av dess olika former. I denna del beskrivs dem och deras allmänhet speciellt ur det finländska samhällets synvinkel.

Männen begår i Finland största delen av våldsbrott som riktar sig mot vuxna män och kvinnor. Unga män är en problemgrupp både som utövare av och offer för våldet. Våldet som unga män upplever är typiskt slagsmål mellan dem. Risken hos männen att falla offer för våld är högst i städer. Vanligen är alkohol delaktig.

Alkohol har en betydande roll i den finländska våldsbrottsligheten. Ca 80 % av brott mot liv och 70 % av misshandelsfall begås under påverkan av alkohol. Att alkohol används ofta och särskilt i berusningssyfte har samband med upplevelser av våld. Betydelsen av andra berusningsmedel i det finländska våldet är liten jämfört med alkohol.

Våld sker också på privata platser. Till polisen rings årligen ca 50 000 nödsamtal från hemmen. Enligt polisens uppskattning är det i ca 15 000 fall fråga om situationer där våld i familjen förekommer. Antalet registrerade fall är ändå mycket mindre; t.ex. år 2005 var antalet drygt 4 100. Även om fallen som kommer till polisens kännedom har blivit allmännare förblir våld i nära förhållanden ofta som dold brottslighet. Fallen där våld i nära förhållanden förekommer och som kommer till polisens kännedom har blivit allmännare jämnt under de tio senaste åren. Enligt offerundersökningarna har våldet mot kvinnor i parförhållanden och våldet i nära förhållanden ändå minskat en aning.

Våld kan förekomma också i nära förhållanden mellan äldre människor. Våldet i nära förhållanden kan också rikta sig mot barn. Barnen kan bemöta våld bl.a. i form av kroppsaga samt att uppleva och se våld i familjen. Barn och ungdomar råkar ut för våld oftast ändå i sällskap av sina gelikar, bl.a. i form av mobbning i skolan.

Enligt frågeundersökningar som gjorts i Finland uppskattas det att de som hör till etniska minoriteter faller offer för våld till och med två gånger oftare än de som hör till majoritetsbefolkningen. I bakgrunden för våld mot utlänningar finns ofta rasistiska drag särskilt när en utlänning etniskt skiljer sig mycket från finländarna och den finländska kulturen. En avsevärd del av våldet mot människor med invandrarbakgrund, särskilt våldet mot kvinnor och barn, är ändå våld inom en gemenskap och saknar rasistiskt motiv.

De nationella offerundersökningarna visar att upplevelser av våldshot har ökat också i arbetslivet sedan 1980. Enligt en intervjuundersökning bland befolkningen har särskilt våldet mot kvinnor på arbetsplatsen varit ökande under de senaste årtiondena. Våld på arbetsplatserna är det allmännaste slaget av våld som kvinnor upplever.

 
Publicerad 20.3.2013